”Hur hållbart är ert ledarskap?” frågade Thomas Frostberg Svenskt Näringslivs vd Carola Lemne under The Bridge Interview #2. .
Samtalet kom att handla om hur Sverige kan exportera sitt hållbarhetstänk, vad politikens roll är och hur ledarskapet i näringslivet bör se ut när det gäller hållbarhet.
Utanför Studio Malmös höga fönster lyste februarisolen på Malmöbor och pendlare som skyndade till jobbet. Men ett åttiotal av dem hade i stället valt att stanna upp en timme, dricka sitt morgonkaffe innanför markplanstudions betongväggar och lyssna till ekonomi- och hållbarhetsjournalisten Thomas Frostbergs andra upplaga av The Bridge Interview – ett samtalsformat om hållbart ledarskap.
Som förband gästade Sara Sterner, tillväxtansvarig på Orbital Systems. Bolagets vattenteknik filtrerar och renar vatten så mindre går åt. Är den ekonomiska vinsten i själva verket bästa säljargumentet, snarare än hållbarhet? undrade Frostberg.
– Vi trodde att det skulle vara så, men vi går faktiskt hundra procent på sustainability-argumentet, svarade Sterner.
Hållbarhetsarbete i företag har de senaste åren gått från att reducera den negativa inverkan till att försöka påverka positivt, konstaterade Thomas Frostberg och vände sig till gäst nummer två – Erik Lindroth, miljödirektör på Tetra Pak Nordics.
– Värderingar förändras snabbt och det handlar om att leverera till marknaden vad som krävs. Hållbarhetsfrågan i dag är en mycket kommersiell komponent för oss, sa Lindroth.
När dagens huvudnummer, Carola Lemne, tog plats vid det svarta kafébordet på scen var det först inte för att få frågor – utan för att introduceras till mindmap-strategin: en whiteboard som Frostberg började fylla med samtalspunkter som social hållbarhet, tillverkning i lågkostnadsländer och ledarskap. Och frågor från publiken. ”Jag undrar hur Svenskt Näringsliv ser på sin roll i hållbarhetsfrågan? Jag kan tycka att den har varit lite laid-back historiskt” resulterade i en tankebubbla med texten ”laid-back?”.
När Frostberg väl tog plats på stolen intill Lemne blickade han tillbaka till deras senaste möte: i en soffa i FN-skrapan i New York, där Lemne var medbjuden av regeringen för att prata om Agenda 2030. Vad var hennes huvudbudskap på plats?
– Att näringslivet inte är skurken, utan lösningen.
Näringslivets roll är att bidra med det som krävs för att komma framåt med utvecklingsmålen, menade Carola Lemne – som tekniska lösningar, att skapa basen för välfärden och möjligheter till arbete.
Det svenska näringslivet ligger i framkant, menade Lemne, och lyfte hur företagen i Sverige har ett annat ”mindset” än sina internationella konkurrenter. En exportfördel, om det förvaltas rätt, menade Lemne.
Då aktualiseras frågan om statlig uppbackning, konstaterade Frostberg.
– Här är ett område där staten verkligen kan hjälpa till – hjälp att göra testbäddar, där man kan gå från labb till att börja göra i lite större mängd.
Staten har också en viktig roll i att sätta reglerna för marknaden, sa Lemne och tryckte också på vikten av att stat och kommun tänker långsiktigt när de upphandlar – så företagen kan göra detsamma.
Så hur bör ledarskapet i näringslivet se ut när det gäller hållbarhet?
– När det är som det ska vara finns det inget särskilt hållbarhetsledarskap. Ett gott ledarskap är ett ledarskap där man får in helheten, blev Carola Lemnes svar.
Hur är det med organisationen Svenskt Näringsliv då – hur hållbart är ert ledarskap? undrade Thomas Frostberg.
Det handlar om att granska lagstiftning som bör se annorlunda ut, se över miljöregler och sprida goda exemplen, menade Lemne.
Sist ut på morgonens agenda blev social hållbarhet. Här ligger Sverige inte lika bra till med FN:s hållbarhetsmål som i andra kategorier, konstaterade Lemne och räknade upp utanförskap, höga trösklar in på arbetsmarknaden och ökade klyftor.
– Vi har byggt ett perfekt system för att hålla ute de som inte har tillräckligt med utbildning, sa hon och förespråkade återskapande av ”enkla jobb” och enklare regler kring nystartsjobb och etableringsanställningar.
– Det är kanske en av våra största utmaningar i 2030-agendan.
Och det finns, konstaterade Lemne och Frostberg avslutningsvis, målkonflikter i Agenda 2030:s 169 delmål.
– Det är lika bra att inse från början: man kommer ibland att hamna i lägen där man måste väga det ena mot det andra.
Text: Maria Widehed